Garantipensionen höjs med knappt 1 procent, cirka 70 kronor i månaden för de som bara har garantipension. Premiepensionens förändring bestäms först i december.
2010 var första gången då pensionssystemets skulder översteg tillgångarna. Den så kallade balanseringen trädde i kraft, den som säkerställer att de pensionsavgifter som betalas in av alla i arbetslivet räcker till de pensioner som betalas ut.
Det bidrog till att pensionerna sänktes 2010. Det blir sänkta pensioner även nästa år.
Pensionsmyndigheten har nu räknat ut det så kallade balansindexet för 2011, som avgör hur inkomstpensionerna räknas om till nästa år. Balansindex för 2011 blir 133,56 enligt beräkningarna som i dag överlämnas till regeringen. Det är en sänkning med 2,7 procent jämfört med 2010 års index på 137,31.
När även den så kallade normen på 1,6 procent dras av vid omräkningen innebär detta att inkomstpensionen nästa år sänks med sammanlagt 4,3 procent.
När en person går i pension innehåller varje utbetalning en förskottsränta på det kapital som ska betalas ut under personens livslängd. Det är denna ränta som kallas normen, och som alltså ska dras av när pensionerna räknas om varje år.
Det innebär att en ålderspensionär med 12 000 kronor i inkomstpension får en sänkning med 512 kr i månaden 2011. Med den skattesänkning som regeringen föreslagit blir effekten efter skatt för samma pensionär en minskning med 155 kronor i månaden. Även oppositionen har föreslagit skattesänkning för pensionärer.
Balanseringen medför att pensionssystemets underskott på 323 miljarder kronor från den sista december 2009 försvinner.
Garantipensionen räknas upp med prisbasbeloppet. Det innebär att garantipensionen år 2011 stiger med 0,9 procent.
Så här påverkas de olika pensionerna
Inkomstpensionen och tilläggspensionen följer normalt inkomstutvecklingen i samhället efter avdrag med normen 1,6 procent. Inkomstindex ökar med 1,9 procent.
Efter avdrag för normen återstår 0,3 procent. Balanseringen betyder en minskning med 4,5 procent. Den totala minskningen av inkomst- och tilläggspensionerna blir efter avrundningar 4,3 procent.
Pensionärer helt utan garantipension, ca 1 070 000 personer, 58 procent av alla pensionärer, får denna minskning av sin allmänna pension exkl.
premiepension.
Garantipensionen räknas om med prisbasbeloppet, som i sin tur följer prisutvecklingen. De ca 200.000 pensionärer, 11 procent av samtliga pensionärer, som har låg eller ingen inkomstpension får en höjning med 0,9 procent nästa år.
De ca 565.000 pensionärer, 31 procent av samtliga pensionärer, som har något högre inkomstpension, men också garantipension, får en förändring av sin allmänna pension, exkl. premiepension, med mellan +0,9 procent och -4,3 procent.
EXEMPEL: En person som har 10 443 kronor i sammanlagd garantipension och inkomst/tilläggspension får en sänkning av pensionen med 2,1 procent.
Efterlevandepensionen.
Många efterlevandepensioner följer inkomstutvecklingen efter avdrag med normen men utan balansering. De höjs därmed med 0,3 procent. För en del efterlevandepensioner gäller specialregler och dessa påverkas av balanseringen.
Indexeringen blir då olika för olika individer. Garantipension till efterlevandepension och efterlevandestöd räknas om med prisbasbeloppet och höjs alltså med 0,9 procent.
Premiepensionen.
Räknas årligen om beroende på värdeutvecklingen av de fonder pensionären har (fondförsäkring) eller med värdeutvecklingen på det kapital
Pensionsmyndigheten förvaltar (traditionell livförsäkring). Nästa års utbetalning fastställs i december.
Tjänstepensionerna är de pensioner som arbetsgivare och fackliga organisationer kommer överens om i avtal, och administreras inte av Pensionsmyndigheten. De flesta tjänstepensioner följer normalt prisutvecklingen så som denna speglas av prisbasbeloppet.
De tjänstepensioner som har den typen av omräkning kommer att höjas med 0,9 procent.
www.pensionsmyndigheten.se |
